små små vindpustar

Värmen kväver mig smått i rummet, ett fönster står öppet, en fläkt som kastar små vindpustar, men paniken finns fortfarande där. Med en fin musik i öronen & en varm kropp som ligger tät in till mot min kropp & andas tungt så känner jag mig lugn, tryggheten finns där, jag vill aldrig släppa taget. Jag vill ligga kvar så länge tiden tillåter, doften får mig att känna att jag hör hemma här, hos han. Jag vill stanna tiden, för jag vill inte ha en förändring som jag vet att nästa dag kommer erbjuda. Dagen har bara flygit förbi, snart är en ny dag, en ny dag att bara fortsätta leva // Susanna Wallin  ♥


She's strong, because she knows what it's like to be weak. 
She keeps a guard, because she knowa what it's like to cry herself to sleep.





Kommentera inlägget här
Tankar & funderingar 0 kommentar(er)
2011-07-18 · 22:41:35







Namn:


Mail:


Blogg/url:


Skriv:


Spara mina uppgifter